rewritingthestory

Ser barn leka i parken, hör deras skrik och skratt. Minnen av den egna barndomen letar sig tillbaka och fyller hela min kropp med glädje. Själen förflyttas tillbaka till de dagar då en utflykt till djurparken kunde bli dagens höjdpunkt. Eller till de dagar då en ny målarbok eller docka kunde skänka så mycket glädje. Själen förflyttas tillbaka till de dagar då cykelturer runt om på gården gav skratt och hopp. De dagar då man satt på cykeln och utmaningen väntade, åka nedför backen med händerna i vinden. Slutresultatet blev oftast att cykeln åkte in i grannens staket och att man låg där på asfalten med lite smått blodiga knän och tårar som rann nerför kinderna en liten stund. Sen satt man där på cykeln uppe på backen igen och välkomnade utmanningen ännu en gång. Risker, helhjärtade risker. Enkelhet. Glädje. Det är de dagarna som själen vill fly till.



/ L.N.