rewritingthestory

Väcks varje morgon av ett ljud som endast kan hittas i mitt innersta
Utmattad vaknar jag varje dag åter, ljudet existerar fortfarande
Inga känslor som är för varma eller för kalla,
ännu en natt som passerat förbi
Slagen ökar för varje gång som jag stänger
ögonen och öppnar återigen
Hjärtat hugger och bankar, blodet som pumpas,
upplever jag som orytmiska noter
Den livnär min kropp, men samtidigt tär den på mig
Endast i tystnaden kan jag höra slagen, steg som ökar i bröstet och
efter ett tag tar andetagen över
Andetagen som avspeglar hela mig,
värmen som jag sökte, söker nu efter mig
Hittar inte svaren på frågorna, varför?
Hjärtat slutar inte slå, slagen ökar, andetagen blir allt djupare
Det går inte att förtränga känslan eller på något vis den dölja
Kämpar mig igenom denna oändliga strid
När kommer jag att få tillbaka min frid? Min egna frid
Längtar mig till kvällen som kommer
Under de få timmarna som jag sakta somnar in
Det finns något under de timmarna som drar i mig och får mig att känna mig levande
Ögonen stänger jag igen, andetaget andas jag ut och mina ord får tillbaka innebörden,
likaså känslorna som flödar och cirkulerar inom mig
Blundar och följer vägen tillbaka till mitt innersta